Böcker

Barnböcker, vår nya export

Sverige är känt för många saker internationellt, trots att vi är ett litet land. Sedan Astrid Lindgrens dagar har svensk barnkultur varit en viktig exportprodukt, och så fortsätter det att vara.

I Sverige är vi som bekant av uppfattningen att barn ska få vara barn. Kanske är det därför som svensk barnkultur har blivit populär även i många andra länder. Barnlitteratur har blivit en svensk exportprodukt, på samma sätt som järnmalm och pappersmassa. Troligen beror det på att barnkultur i Sverige inte är tillrättalagd på samma sätt som i många andra länder, och inte har som mål att uppfostra barnen. Karaktärerna i svenska barnböcker kan vara busiga och jävlas med vuxenvärlden.

I moderna barnböcker är det ehller inte säkert att slutet är lyckligt, säger Anna Nordenstam som forskar om barnlitteratur till P4 Norrbotten.

I Sverige är det heller inte ovanligt att samma litteraturkritiker recenserar barnlitteratur och vuxendito. Ett exempel är Yukiko Duke, som recenserar litteratur av alla typer på sin Youtube-kanal.

Svensk barnkultur i allmänhet, och barnlitteratur i synnerhet, har länge varit populär även i andra länder. Just nu verkar svenska barnböcker vara extra populära i Kina. Inför bokmässan 2015 i Peking sålde Rabén och Sjögren alla rättigheter innan mässan ens hade börjat.  Den växande kinesiska medelklassen efterfrågar underhållning till sina barn, och då passar de svenska böckerna bra. Svenska ambassaden i Peking har därför inlett ett samarbete med universitetet i staden för att hitta fler översättare, skriver Svt Nyheter.

Normbrytande sagostund

Något som vi troligen inte kommer att få se exporterat till lika många länder, åtminstone inte den närmaste tiden, är den svenska normbrytande sagostunden. På Stockholms stadsbibliotek läser Inga Tvivel, en dragqueen, sagor för barnen. I en intervju med DN säger hon att barn och dragqueens har flera likheter, eftersom båda gillar glitter, lek och förvandling.

Å andra sidan finns det flera länder i världen där könsnormerna inte ser ut som de gör i Sverige. I vissa länder finns det t.ex. ett tredje kön, förutom män och kvinnor. Kanske skulle de tycka att det inte är något konstigt med en dragqueen som läser sagor.

När den nyfödda ska ut i världen

När ett nytt barn har kommit till världen vill självklart släkt och vänner komma och besöka bebisen. Det finns dock en del saker att tänka på när bebisen träffar nya människor och kommer ut i världen.

Dopet kan vara det första tillfället för släkt och familj att träffa en nyfödd bebis. Men ofta vill närstående träffa barnet redan några dagar efter födseln. Spädbarn är väldigt ömtåliga och är extra känsliga för till exempel tobaksrök och infektioner.

Små barn har ett visst skydd mot infektioner redan vid födseln eftersom att de har fått antikroppar från mamman. Trots detta är nyfödda barn extra känsliga för infektioner och då speciellt under den första månaden. Om barnet kommer i kontakt med mycket folk, kommer den automatiskt i kontakt med olika infektioner. Det är därför bra att försöka undvika bussar, affärer och caféer med mycket folk. När släkt och vänner ska ta i barnet är det bra om de tvättar händerna innan och att små barn inte pussar spädbarnet i ansiktet.

Barn som är nyfödda har svårare att reglera kroppstemperaturen än vad vi vuxna har. Det kan vara bra att vara lite försiktig med att gå ut när det är väldigt varmt eller kallt ute. Att anpassa kläderna efter temperaturen är också viktigt. Har man varit ute i kallt väder och barnet har en overall på sig, måste man klä av barnet overallen så fort man kommer in i värmen. Nya föräldrar kan vara rädda för att barnet ska frysa och därför klä på barnet för mycket kläder. Vill man veta om barnet är för varmt kan man känna om bröstet och nacken är svettiga. Om man istället vill veta när barnet fryser kan man känna på pannan och nacken. Känns de kalla är barnet oftast kallt. Spädbarn behöver ha mössa på utomhus, oavsett årstid, för att skyddas mot eventuell kyla och solljus.