Kalasen spårar ur

Under barnens unga år, nästan ända fram tills de fyller tonåringar, finns det en sak som upptar många dagar om året av deras liv. Nämligen barnkalasen. Går man i en stor klass är det inte allt för sällan som hela klassen ska bjudas in på ens eget kalas, och sedan ska man gå på allas. Och allt eftersom åren går blir kalasen maffigare, pampigare och dyrare. Man vill på något vis överträffa varandra, och det kan sluta var som helst. Men varför inte bara nöja dig med en enklare tillställning hemma, kanske med roliga ballonger från http://www.gasballonger.se/, för att göra det lite festligare, och någon god mat? På DN.se skriver man såhär:

Barnkalas. Det var att bjuda hem klassen eller de bästa vännerna och kusinerna på tårta. Mormor serverade saft och pappa stod bakom draperiet och servade med godispåsar till den obligatoriska fiskdammen. Eller så lekte man bara.
”Those were the days!” Numera är barnkalaset ett projekt som börjar planeras flera månader innan ätte­läggens bemärkelsedag. McDonald’s släng dig i väggen – i dagens Sverige finns det knappt en lokal eller fritidsanläggning med självaktning som inte erbjuder ett skräddarsytt kalas åt telningarna.
Eller vad sägs om att erbjuda tonåringarna att sjunga in sin egen cd, låta dagisbarnen leka sig trötta på special­byggda lekland eller samla klasskompisarna och tillsammans med en museipedagog göra masker på Etnografiska museet?

Men smakar det så kostar det. Att ensam ha tillgång till en verkstad eller få sjunga in en cd går lös på mellan 3 000 och 5 000 kronor.

Det blir alltså bara värre och värre. Och det är en väldigt bra fråga om de överdådiga kalasen är barnens eller föräldrarnas idé? Visst vill barnen ha lika roligt kalas som sina klasskompisar har, men det finns inget som säger att det måste vara på dyraste lokalen med dyraste underhållningen och dyraste maten. Man kan ordna mycket kul och bra hemma. Kanske finns det någon som kan ta på sig ansvaret att införa de relativt enkla kalas man hade en gång i tiden så att alla slipper lägga en halv förmögenhet på årliga kalas. Det hade nog alla föräldrar i hela världen uppskattat.